Fredrik Höglund

Finns det då någon sanning bakom Aftonbladets artikel om Hemvärnets musikkårs portning från slottet. Det är klart att det gör - det är bara en fråga om ordval. Har vi blivit portade från slottet? Hemvärnets musikkår i Värmland har som ambition att vara en värmländsk militärmusikkår. Att bli godkända för högvaktsspel har därför aldrig varit något mål för oss. Därför ser vi inte musikinspektörens beslut att godkänna oss för nivå 2 - förbandsnivån - som något underkännande.

Tillåt mig citera min egen artikel från från musikkårens hemsida:

"När Torgny Hanson hade summerat sina intryck av två dagars intensivt kontrollprogram kunde han meddela att Hemvärnets musikkår i Värmland kan fortsätta att bjuda på militärmusik i länet. Musikkåren är ännu inte mogen för att gå högvakt - för att nå dit krävs fortfarande en del övning.

Musikinspektören avslutade sin summering med att konstatera att besöket i Karlstad har påmint honom om varför man över huvud taget vill arbeta som musikalisk ledare. En musikkår har en unik bredd bland sina medlemmar. Hornsektionen i Värmlandskåren har till exempel ett åldersspann på 61 år mellan äldste och yngste musikanten.

- Det är ingen annan folkrörelse som kan uppvisa en sådan bredd. Här spelar juniorer och oldboys sida vid sida - inom idrotten kan man inte ens blanda killar och tjejer. Jag skulle kunna tänka mig att dirigera den här musikkåren bara av den anledningen, avslutade musikinspektören."

Inför hösten 2007 bestämde jag mig för att se vad jag egentligen har för mig under ett halvår. Jag har altid varit notoriskt dålig på att samla intrycken, men gör man det i bloggform blir ju allt lite mer okomplicerat. Inför årsskiftet har det alltså blivit dags att summera.

Hösten kan sammanfattas som Hemvärnet - Storbandet - Erik Rynefors och Övrigt.

Tack Therese!
Innan jag börjar summuera vill jag tacka min kanske enda läsare - Therese.  Du är åtminstone den enda som har gett dig til känna...

Visserligen har jag ett par bokprojekt liggande, som involverar Frödings liv och verk (de ska avslutas någon gång under de närmaste femtio åren har jag tänkt mig). Men att jag skulle få medverka med innehåll till Gustaf Fröding-sällskapets skriftserie, kunde jag aldrig drömma om.

Nu har det emellertid blivit sanning - sällskapets senaste opus kom i brevlådan till medlemmarna diag. Hör Fröding! är en bok och en CD med Frödingalster utvalda av Håkan Hagegråd. Till min förvåning medverkar jag på inledningsspåret - Skogsrån. Den framförs här av Astrif Assefa, kompad av Skåre Big Band.

Tyvärr har man lyckats döpa om kompositören, tillika kapellmästaren, Anders Edwall till Hedwall. Förhoppningsvis kommer rättelsebladet, som är mer utförligt med biografiska uppgifter om både komponisten och bandet, att användas som bokmärke och följa läsarna genom boken.

Anders Edwalls Fröding-kompositioner har följt Skåre Big Band i ett par omgångar, först som ett gästspel med Astrid Assefa, vilket bland annat resulterade i den radioinspelning från vilken Hagegård har hämtat Skogsrånl. Vi gjorde den åt Radio Värmland 1999 nån gång.

Sedan blev det ett mer fullskaligt projekt, där Mattias Bäckström arrangerade ganska många av Edwalls Frödingtonsättningar för Skåre Big Band och nuvarande sångerskan Eva Eriksson. De arren följde oss ganska länge och vi gjorde bland annat en konsert på Värmlands museum tillsammans med den siste Klarabohemen. Han skulle recitera Fröding och visa sina egna tryck, men det blev lite väl bohemiskt för många av åhörarna. Bland annat lyckades han göra Dan Andersson till värmlänning i villervallan.

Jag är förmodligen den som uppskattade Fröding-projektet mest  av alla i bandet. Och är såklart omåttligt stolt att nu finnas med i en antologi vid sidan av Håkan Hagegård, Jussi Björling, Monica Z, Alf Nilsson, Anders de Wahl, Erik Saedén, Delta Rythm Boys och Helfrid Lambert!

Jag kommer att ogenerat presentera mig som Frödingtolkare för alla jag möter i åtminstone en vecka framåt!