CMB tillbaka på klassisk mark
CMB:s jubelkonsert är tillbaka på klassisk mark i Sundstaaulan. Man borde vara med - men det hinns inte riktigt. Fast känslan av att stå bland pingvinerna på gradängerna i Sundstaaulan är obetalbar, så det svider lite varje gång man uteblir. Man får se till att pallra sig dit i alla fall.
Selma och Spa
Jobbet har tagit lite mycket av min fokus på sistone, så jag har inte haft tid att reflektera över mitt musicerande så mycket som jag skulle önska. Då är tågresor bra att ta till, om man inte blir åksjuk på X2000, vill säga.
Utdelningen av litteraturpriset till Selma Lagerlöfs minne kom just ikapp mig. Det var ett trevligt gig. Egentligen borde man bara ta engagemang på spa-anläggningar. Konceptet rekommenderas till alla och envar som önskar engagera en frackklädd dubbelkvartett med fruar:
Incheckning
Rep
Bada
Middag
Gig
Sova
Bada
Utcheckning
Grattis John Ajvide Lindqvist till priset, förresten!
Gormander i Grythyttan
För att kunna bjuda på otvungen middagsunderhållning satt vi med vid taffeln och fick till förrätt bland annat testa gräsand (som smakade både fågel, fisk och mittemellan) och lagom till varmrätten insåg jag att det som heter biff inte behöver vara en hel köttbit - man kan ju mala den till färs och göra en timbal. Inte otäckt alls...
Olav Thon fick sin Bellman
Förtjusningen var hur som helst inte att ta miste på när han fick sig svensk skönsång av 1700-talssnitt i 1800-talsarrangemang till livs vid invigningen av sitt nya hotell i Charlottenberg i onsdags. Kvintetten "Finn fem fel" under ledning av Andreas Grahn för kvällen av Petersson, Höglund, Henrichson och Lidén.

Audi Quattro - en trevlig sätting
Våren har gått så fort, så det är många spelningar som rasslat förbi. 13 maj var vi visst några frackar som sjöng på Lecabs invigning av nya bilhallen också. Fyra stycken, närmare bestämt. Det är lätt att man glömmer det när man står på musietrappan en valborgskväll tillsammans med 100 gubbar till och åker med i Sköna maj välkommen åter, men mycket av manskörsrepertoaren är ju faktiskt skriven för kvartett. En mycket sympatisk sättning för övrigt.
Gods och gårdar XXVII - Hennickehammar

Jo, det var ju det där med Erik Rynefors...
Jag hörde alltså inte till dem som tappade hakan när den utlovade "konserten" i Alsters kyrka visade sig vara en vigsel mellan Erik Rynefors och Annelise Gundersen. Däremot var vi alla glada och hedrade över att få vara med om och dela en så klockren upplevelse!
Men jag blev lite svett när ofiicianten Ulf Sandén citerade mig i sitt vigseltal! "Hjälp vad har jag nu sagt!" Det visade sig att min blogg hade fått sin andra, eller kanske tredje läsare! Följande sentens dök nämligen upp i vigselprästens research:
"Jo, det var ju det där med Erik Rynefors. Håller man sig nära honom så kan man vara säker på att hamna på de mest oväntade ställen."
Sant? Ja. Under det senaste halvåret har jag i hans sällskap befunnit mig på följande ställen: på Hotell Plaza, i landshövdingens representationsvåning, på Hembygdsgården i Runnevål, på Freja af Fryken, i SVT:s midsommarfirande, på Alsters herrgård, i en eka på Hammarösjön, i Sjuksköterskeutbildningens rasthall, på Restaurang Fröken Fräken, på Hillringsbergsherrgård och i Frimurarlogens festsal.
Och så i lördags - först allsångskväll mitt i vintern på Alsters herrgårds terrass, sen överraskningsbröllop i Alsters kyrka och så slutligen drygt nittioårskalas med varité i gamla Wermlandsbanken.
Jag tänker fortsätta att hålla mig i närheten av Erik Rynefors.

Soaréassamblé
Enda egentliga sångframträdandet i vinter var med Fräcka Frackar på Värmländska Soarésällskapets årliga assemblé på frimurarlogen. Trettondagsbal är en stark Karlstadstradition och mig veterligen har inte Soarésällskapet något annat syfte än att hålla liv i denna tradition.
Fräcka Frackar stod för middagsunderhällningen och Steamboat Saloon Orchestra för dansmusiken - den här gången med ordinarie trumpetaren Lars Block, så undertecknad kunde lugnt avvika för att avsluta kvällen med madrigalpass tillsammans med frackarna utanför Scalateaterns personalingång.
Bellman i Hillringsberg

Jo, det var ju det där med Erik Rynefors. Håller man sig nära honom så kan man vara säker på att hamna på de mest oväntade ställen. I onsdags fann jag mig stående på Hillringsbergs herrgård sjungandes Bellman i kvartettsällskap av Rynefors, Hedman och Martinsson.
Sällskapet var väl inte helt oväntat, men när det gäller Hillringsberg kan jag bara påminna mig att jag har blåst förbi skylten nån enstaka gång på väg till Glava kyrka. Hela Glava ligger ju för övrigt i Terra Incognita på fel sida om Glafsfjorden om man har åkt 61:an fram och tillbaka i trettio år. Men nu har jag varit där, och kommer gärna tillbaka!
Att man dessutom får spisa Vivaldi på bôttvolym i nya bilstereon och knyta bekantskap med baltiska violinister gör inte resan mindre angenäm...

Carl Jan bjöds på smörgåsbord

Bellman håller fortfarande på firmafesten

Fräcka Frackar och 100-åriga sjuksköterskor

Midsommarfirandet från helvetet

SVT:s midsommarfirande har lämnat en hel del spår efter sig på nätet. Vissa reaktioner är rent av hysteriskt roliga! Tänk att musik och underhållning kan uppröra så...
Fynden i lokalpressens arkiv är ganska harmlösa:
NWT: Midsommarfirande i Kil på tv
VT: Midsommarfirande i Kil på SVT
Och Kils kommun sörjer ju inte direkt uppmärksamheten
Men så kommer den underbart upprörde bloggaren "Mediamogulen", som nästan kvävs av midsommarilska. Hans inlägg "Skam på snapsblött land" måste bara läsas i sin helhet!!!
Musik är som sagt till för att beröra... Tänk om fler människor kunde reagera på vad de ser och hör. Mediamugulen - du har fel i sak; fryntliga herrar i frack som dricker snaps på ångbåtar hör visst midsommar till. Men det är underbart att du reagerar!

Från koja till slott
Det var ett och annat känt ansikte i publiken, men det var nog ingen av dem som var på Gravadagen...
Middagsunderhållning för londonbor på Plaza
Första Londonflyget har landat